Kunskapsgap med allvarliga hälsoeffekter
Cancerfondsrapporten 2025 visar att män riskerar att upptäcka cancer sent.
Cancerfondsrapporten 2025 visar att män riskerar att upptäcka cancer sent.
I Cancerfondsrapporten identifierar vi skillnader kopplat till tidig upptäckt av cancer. Fokus ligger på män med sämre socioekonomiska förutsättningar. Män med lägre inkomst eller kort utbildning har lägre kunskap om alarmsymtom och söker vård senare. Därför riskeras en cancersjukdom att upptäckas senare.
Vi har kartlagt ojämlikheter i cancervården som tydligt visar att det finns stora skillnader baserat på socioekonomi och kön framför allt kopplat till kunskapen om så kallade alarmsymtom* men också om och när man söker vård. De här sakerna påverkar möjligheterna till tidig upptäckt av cancer.
För att få en tydligare bild av kunskapsläget och om man söker vård för symtom som kan vara cancer genomförde vi en undersökning om allmänhetens kännedom kring alarmsymtom tillsammans med Novus, som presenteras här.
Ladda ner Cancerfondsrapporten
Här kan du ladda ner hela Cancerfondsrapporten 2025.
Flest känner till knölar och hudförändringar som möjliga symtom på cancer
En förutsättning för att söka vård är att ha kunskap om alarmsymtom på cancer. Novusundersökningen visar att män har lägre kunskap om alarmsymtom än kvinnor och att män med kortare utbildning och/eller lägre inkomst har lägre kunskap om alarmsymtom än män med längre utbildning och högre inkomst.
När de tillfrågade fick lista möjliga symtom på cancer, svarade nästan en tredjedel att de inte vet. För män är andelen ännu högre, nästan 50 procent.
Knölar och hudförändringar är de alarmsymtom som flest kommer att tänka på spontant. Men även här finns skillnader mellan män och kvinnor. Nästan hälften av kvinnorna kände till att hudförändringar kan vara alarmsymtom på cancer medan mindre än en tredjedel av männen nämnde det som ett symtom.
När de tillfrågade fick förslag på symtom var kännedomen högre. Då trodde 84 procent av männen och 94 procent att kvinnorna att en hudförändring kan vara ett tecken på cancer.
Förtroendet lägre bland männen som har haft en knöl
- Bland män med kort utbildning angav 34 procent att de inte sökt vård för att de inte kände förtroende för vården. Hos kvinnor med kort utbildning var siffran 29 procent.
- Hos män med lång utbildning angav 9 procent att de inte sökt vård för att de inte kände förtroende för vården. Ingen kvinna med lång utbildning angav lågt förtroende för vården som en anledning till att inte söka vård.
Få vet vad symtomet kan bero på, och få oroar sig
Överlag visade Novusundersökningen att de tillfrågade inte oroar sig för symtom som kan vara kopplade till cancer.
Många som upplever alarmsymtom vet inte vad som kan ligga bakom symtomet. Fyra av tio med knölar eller hudförändringar uppger att de inte tror sig veta vad som ligger bakom förändringen, medan en av fem med långvarig hosta inte kan förklara den.
Många väntar länge innan de söker vård
Många med symtom väntar länge med att söka vård och en del uppsöker aldrig sjukvården.
Över hälften av de tillfrågade har inte sökt vård för en långvarig, oklar hosta, 42 procent har inte sökt vård för hudförändringar och 35 procent har inte sökt vård när man upptäckt en knöl på kroppen.
För knölar är det dessutom nästan dubbelt så vanligt att män inte söker vård. Av de män som har hittat en knöl har 43 procent inte kontaktat vården, jämfört med 25 procent av kvinnorna.
1177 viktig källa till information
Enligt Novusundersökningen är 1177 vårdguiden den kanal flest använder för att ta del av hälsoinformation.
Samtidigt ser vi att en del av befolkningen använder 1177 i betydligt lägre utsträckning är andra. Det gäller till exempel män, särskilt äldre män och personer med kort utbildning, även om räckvidden är hög även i de grupperna.
Det här kan vi göra
Den låga kunskapen om alarmsymtom är oroande. Och den lägsta kunskapen om alarmsymtom finns bland män med sämre socioekonomiska förutsättningar.
Vi vet att om fler känner igen alarmsymtom skulle fler söka vård i tid och få möjlighet att upptäcka en cancersjukdom tidigare. Om en cancer upptäcks tidigt kan lindrigare behandlingar användas och överlevnaden ökar.
Därför är kunskapen om alarmsymtom och när man ska söka vård avgörande.
Fler samhällsaktörer behöver ta ett ansvar för att underlätta för individen och jämna ut skillnader.
Vi vill bland annat att:
Nationellt:
-
- Folkhälsomyndigheten bör få ett utökat uppdrag att informera även om alarmsymtom för cancer med särskilt fokus på män.
- Det antas ett nationellt mål för deltagandet i screeningprogrammen.
- Den statliga styrningen och den nationella styrningen stärks för att öka deltagandet i cancerscreening samt öka möjligheterna till en jämlik implementering av nya rekommenderade screeningprogram.
- Berörd myndighet ges i uppdrag att regelbundet följa upp de regionala och socioekonomiska skillnaderna i deltagandegraden i de nationella screeningprogrammen.
Regionalt:
-
- Regionerna bör satsa på att nå ut till fler män både via 1177 och andra kanaler.
- Fortsätt satsningarna för att främja ett högt och jämlikt screeningdeltagande.
- Använd screeningutskick för information om alarmsymtom.
- De grupper som deltar i lägre utsträckning regelbundet kartläggs.
- Det genomförs riktade insatser för att öka deltagandet i screeningprogrammen, särskilt i de grupper som idag är underrepresenterade.
- Det införs fler pilotprojekt rörande OPT.
Övriga aktörer:
-
- Civilsamhället har en viktig roll för att nå ut till grupper där vården har svårt att komma fram. Genom samverkan med andra kan hälsoinformation nå fler.
Läs hela Cancerfondsrapporten
Här kan du ladda ner hela Cancerfondsrapporten 2025.
*Vanliga alarmsymtom
- Knölar på kroppen
Knölar på kroppen kan man få var som helst. Vanligaste ställena är armhålor, ljumskar, testiklar, bröst och hals. Knölarna bör undersökas om de inte försvinner efter ett par veckor och inte har en tydlig koppling till en infektion. - Hudförändringar
Leverfläck eller födelsemärke som förändras och blir oregelbunden, ändrar färg, börjar växa, börjar blöda eller börjar klia. Nya hudfläckar. - Långvarig hosta
Långvarig hosta och heshet som inte går över på ett par veckor och som inte har en klar koppling till en infektion eller förkylning. Det gäller även om man hostar blod. - Blod i urin eller svårt att kissa
Blod i urinen ska tas på allvar. Urinen kan bli röd- eller brunfärgad eller innehålla klumpar av blod. Svårt att kissa kan innebära problem med att börja kissa, tunnare urinstråle, att det tar längre tid att kissa, att det gör ont när man kissar och att man blir kissnödig ofta. - Blod i avföring
Blod i avföringen eller ändrade toalettvanor kan vara varningstecken. - Långvarig feber
Feber två till tre veckor utan några andra tecken på någon infektion bör undersökas. Ofta går febern upp och ner över dygnet, men är sällan helt borta.
Hittade du informationen du sökte?
