Forskar för att hitta nya behandlingar av melanom

När professor Jonas Nilssons mamma dog i cancer fattade han och hustrun Lisa Nilsson – cancerforskare även hon – ett beslut. De skulle lägga all fokus på att hjälpa cancerdrabbade genom att försöka ta fram nya behandlingar.

– Vi frågade oss om vi skulle fortsätta titta på cancer i labb eller försöka göra något åt det, säger Jonas Nilsson.

I ett rum på Sahlgrenska Centrum för Cancerforskning i Göteborg lutar han sig tillbaka och konstaterar:

– Vi vill se att det tidigare kommer patientnytta ut från forskningen.

Vi vill se att det tidigare kommer patientnytta ut från forskningen.

Den forskning Jonas Nilsson bedriver kallas translationell, det vill säga tillämpad forskning som överbryggar avståndet mellan forskning i labbet och forskning på kliniken.

Utgångspunkten är problem som identifieras inom sjukvården, och målet är att snabbare kunna använda forskningsresultat i vården.

– Vi studerar något i labb och för det vidare till klinik, ibland i realtid.

Från möss till människor

Enligt lag måste nya läkemedel först provas på djur innan de får ges till människor. Redan för många år sedan började Jonas Nilsson sitt arbete med att skapa bättre, mer patientlika, djurmodeller genom att tillföra celler från patienters tumörer till laboratoriemöss.

Förutspå svar på immunterapi

Dessa avancerade djurmodeller, som har uppgraderats under åren som gått, bland annat genom att man introducerat immunceller, kan förutspå om en patient svarar på immunterapi eller inte.

Nu har mössen använts för att ta fram den behandling som för tillfället testas i en klinisk studie på patienter med melanom i ögat vars cancer spridit sig till levern.

Studien leds av Lars Ny och patienterna får så kallad TIL-behandling. Det innebär att tumörinfiltrerande lymfocyter – TIL-celler – i stor mängd injiceras.

TIL-celler (tumörinfiltrerande lymfocyter) är en typ av vita blodkroppar som finns runt eller inuti en tumör. De kan mångfaldigas och användas som ett slags immunterapi där cellerna attackerar cancerceller.

Detta till skillnad från vanlig immunterapi som är en behandling där man injicerar ett antikroppsläkemedel.

Spridd ögonmelanom är en underprioriterad form av melanom.

TIL-behandling har funnits relativt länge, den utvecklades redan på åttiotalet i USA, men man har inom forskarvärlden stött på problem längs vägen, förklarar Jonas Nilsson. 

– Det krävs mycket kompetens och resurser för att producera den här behandlingen. Vi repeterade och experimenterade länge.

– Genom att läsa gammal litteratur insåg vi att vi behövde tillföra ett protein för att TIL-cellerna skulle dela på sig och överleva i mössen. Runt 2018 började vi utveckla ett protokoll för att skapa TILs för patienter. Vi ville föra över det vi lärt oss via mössen till patienter.

Injicerar direkt i levern

Spridd ögonmelanom är en obotlig cancersjukdom där patienterna inte svarat på vanlig immunterapi och många svenska patienter behandlas just på Sahlgrenska.

Det föll sig naturligt att forskarlaget ville prova att behandla just den patientgruppen med TILs, konstaterar Jonas Nilsson.

– Det är en underprioriterad form av melanom.

Innan en patient behandlas med TILs har TIL-cellerna mångfaldigats i laboratorium. TILsen klassas då som ett läkemedel av typen ATMP-läkemedel, det vill säga läkemedel baserade på gener, celler eller vävnader.

Det unika med den studie som pågår just nu är att TIL-cellerna injiceras direkt i patientens lever.

– Tidigare har TILs injicerats i ven, berättar Jonas Nilsson. Men då har majoriteten av TILsen dött innan de nått tumören. Vi var oroliga att TILsen, om vi injicerade i ven, skulle spridas och inte bli tillräckligt många i antal i levern.

– Plus att de skulle kunna orsaka skada på andra ställen i kroppen. Därför utvecklade vi idén att injicera direkt i levern.

Tillverkning av immunterapibehandling

Den kliniska studien, det vill säga den del av studien som genomförs på människor, görs på sex patienter.

– Mitt labb har utvecklat tillverkningsproceduren för TILsen och tillverkar TILsen som används i den kliniska studien, förklarar Jonas Nilsson. Nu är vi – Lisa och jag – tillbaka vid ritbordet. Vi kommer vilja förbättra TIL-behandlingen och har en jättespännande idé som vi jobbar med.

Jonas Nilssons långsiktiga mål är att sprida teknologin utanför melanomområdet och se om behandlingen kan fungera på även andra cancerformer. Samarbeten med kliniker beskriver han som väldigt värdefullt.

– Det gör det möjligt att föra över idéer och forskningsfynd så att de kan göra klinisk nytta. Det går bara i samarbete med kliniker. Jag brukar ibland kalla det kliniskt entreprenörskap där vi för vidare och nyttiggör forskningen.

Viktigt med stöd från Cancerfonden

Jonas Nilsson började sin karriär i Umeå där han både studerade, doktorerade och startade sin första forskargrupp efter en tre och ett halvt år lång forskartjänst på St Jude Children’s Research Hospital i Memphis, USA.

Han poängterar att det stöd han fått från Cancerfonden under åren har haft stor betydelse.

– Cancerfonden har stöttat min forskning från dag ett efter att jag kom hem från USA. Det har betytt oerhört mycket.

Startat labb i Australien

Sedan en tid tillbaka har han ena foten i Göteborg och andra i Australien. För några år sedan blev han och hustrun tillfrågade om de ville komma till Perth och stärka melanomforskningen där genom att starta upp ett andra labb.

– Det var svårt att tacka nej till en så vänlig förfrågan – även om det kan tyckas vara besvärligt att driva verksamhet på två ställen. Men det har fungerat bra på grund av flexibla medarbetare och att Lars Ny tagit tag i den kliniska studien här.

I Perth har forskarparet nu skapat ett lokalt anpassat protokoll för den första kliniska studien någonsin med egenproducerade TILs i Australien.

– Protokollet är lite annorlunda än det vi använder i Sverige och det kommer vi få nytta av i Göteborg framledes, säger Jonas Nilsson.