Ny kartläggning: Barn möts av ohälsosam mat i kommunala fritidsmiljöer

– Barn och ungas matvanor har aldrig varit så dåliga som nu. Det är ett stort problem som vi måste ta på allvar. Ändå serveras nästan bara läsk, pommes och godis i miljöer som ska främja hälsa. Det är orimligt, säger Lisa Klefbom, intressepolitisk expert på Cancerfonden. 

Många kommuner hänvisar till att det är privata aktörer som ansvarar för utbudet och ställer därför inga krav på att maten ska vara hälsosam, trots att lokalerna ägs av kommunen och verksamheten ofta är offentligt finansierad.  

– Vi vet att matvanor formas tidigt och påverkas starkt av den omgivning barn är i. Men vi lyckas inte ens erbjuda bra mat i lokaler som vi själva har ansvar för. Det håller inte, fortsätter hon. 

Cancerfondens krav 

Cancerfonden vill att regeringen ska ge Livsmedelsverket i uppdrag att ta fram nationella riktlinjer för maten som serveras i offentligt finansierade miljöer där barn vistas. Det gäller oavsett om maten tillhandahålls av kommunen själv eller av en privat aktör. 

– Vi måste börja se våra matvanor som det samhällsproblem de är. Politiker och beslutsfattare har ett ansvar att skapa förutsättningar för hälsosamma val. Att börja med barnens miljöer är ett konkret sätt att förebygga framtida sjukdom, säger Lisa Klefbom, intressepolitisk expert,  

Fakta: Ohälsosamma matvanor och cancer 

• Ohälsosamma matvanor är den näst största riskfaktorn för sjukdom och för tidig död i Sverige. 

• Fetma ökar risken för minst 13 olika cancerformer, inklusive tarmcancer, bröstcancer, levercancer och bukspottkörtelcancer. 

Fakta: Matvanor i Sverige 

• Bara 1 av 10 barn äter enligt de svenska kostråden. 

• 40 % procent av ungdomars energiintag kommer från läsk, godis, chips och snabbmat.  

• Var tredje 11-åring i Sverige har övervikt eller fetma.  

Läs mer här: Kopplingen mellan levnadsvanor och cancer  

Om kartläggningen 

I april 2025 skickade Cancerfonden ut en enkät till ett antal kommuner för att undersöka om det finns riktlinjer eller policys för matutbudet i offentligt finansierade fritidsmiljöer och kommunalt ägda lokaler, till exempel simhallar, fritidshallar och idrottsanläggningar. Totalt svarade 28 kommuner. Kommunerna fick svara på två frågor: 

1. Har kommunen någon policy för att bidra till ett hälsosamt matutbud i dessa miljöer? 

1. Har kommunen riktlinjer för att främja ett hälsosamt matutbud i samma typer av miljöer? 

Kommunerna valdes ut slumpmässigt, med en blandning av större och mindre kommuner. 

Så här svarade kommunerna

Fråga 1: Har ni en kostpolicy?

Fråga 2: Har ni riktlinjer?  

15 större kommuner

Borås  

1. Nej  
2. Nej  

Eskilstuna  

1. Nej  
2. Nej  

Göteborg  

1. Nej  
2. Nej  

Halmstad  

1. Nej  
2. Nej  

Helsingborg  

1. Nej  
2. Nej  

Jönköping  

1. Nej  
2. Nej  

Lund  

1. Nej  
2. Nej  

Nacka  

1. Nej  
2. Nej  

Stockholm  

1. Nej  
2. Nej  

Sundsvall  

1. Ja  
2. Ja  

Södertälje  

1. Nej  
2. Nej  

Umeå  

1. Nej  
2. Nej  

Uppsala  

1. Nej  
2. Nej  

Västerås  

1. Nej  
2. Nej  

Örebro  

1. Nej  
2. Nej  

15 mindre kommuner

Alvesta  

1. Nej  
2. Nej  

Finspång  

1. Nej  
2. Nej  

Håbo  

1. Delvis  
2. Nej  

Kumla  

1. Nej  
2. Nej  

Köping  

1. Nej  
2. Ja  

Lindesberg  

1. Nej  
2. Nej  

Mariestad  

1. Nej  
2. Nej  

Mora  

1. Nej  
2. Nej  

Nybro  

1. Nej  
2. Nej  

Sala  

1. Nej  
2. Nej  

Söderhamn  

1. Nej  
2. Nej  

Tierp  

1. Nej  
2. Nej  

Ulricehamn  

1. Nej  
2. Nej  

Svedala  

1. Nej 
2. Nej 

Oskarshamn 

1. Inget svar  
2. Inget svar