Forskningsfinansiering

Hur många forskare brukar ni bevilja anslag till?

– Vår beviljandegrad varierar från år till år, men brukar ligga på ungefär 40 procent för våra projektanslag. Det brukar komma in runt 500 ansökningar.

Under 2025 hade vi ett rekordår med 540 inkomna projektansökningar. Av dem fick 233 beviljat anslag.

När det gäller våra särskilda satsningar är beviljandegraden ofta lägre, runt 10-15 procent, beroende på söktrycket.

Våra tjänsteanslag är också mycket populära att söka, och där varierar också beviljandegraden väldigt mycket beroende på vilken kategori man söker i.

Hur går det till när ni väljer ut vilka som ska få stöd?

– Vi har 17 bedömningskommittéer med sju till åtta ledamöter i varje grupp. Kommittéerna går igenom varje ansökan och tar sedan ställning till om projektet ska bli rekommenderat anslag.

I några av grupperna har vi med patientrepresentanter.

När kommittéerna har bestämt vilka forskare de förordar fattar Cancerfondens forskningsnämnd ett formellt beslut.

Hur kan ni garantera att de pengar som skänks går till bästa forskningen?

– Vi arbetar enligt en etablerad modell med så kallad peer-review granskning. Det innebär att de som bedömer ansökningarna i prioriteringsgrupperna är andra forskare och att en ansökan bedöms av flera granskare.

En viktig princip för Cancerfonden är att forskningens kvalitet ska vara det enda som avgör. Vi eftersträvar också en bra blandning vad gäller ålder, kvinnor och män, olika kompetenser och en bred representation från olika lärosäten i prioriteringsgrupperna.

Ledamöterna i forskningsnämnden får inte ta några strategiska eller politiska hänsyn när de fattar beslut.

Hur undviker ni jäv, det vill säga risk för partiskhet?

– Vi har strikta riktlinjer kring när en ledamot inte får bedöma ansökan. Det följs upp noggrant.

En ledamot kan till exempel inte vara med och fatta beslut om en ansökan från en forskare som arbetar på samma institution den sökande.

Finns det någon särskild forskning ni prioriterar?

– Ungefär 85 procent av vår finansiering går till öppna utlysningar, där vi inte i förväg bestämt vilka områden medlen ska gå till, utan forskarna söker i öppen konkurrens och vi stödjer de bästa forskningsprojekten om cancer oavsett vad studierna handlar om.

Däremot gör vi särskilda satsningar på områden som är underforskade och där det krävs särskilda medel för att områdena ska växa.

Vi har gjort särskilda satsningar inom till exempel bukspottkörtelcancer, äggstockscancer, strålbehandlingsforskning, kliniska behandlingsstudier och tidig upptäckt.

Borde det satsas mer på eftersatta cancersjukdomar där många dör men det forskas lite?

– Vi gör särskilda satsningar på områden där vi ser att det krävs större insatser, men för oss är det viktigt att vi finansierar den bästa cancerforskningen i Sverige och då krävs det att forskarna söker i nationell konkurrens.

Mycket av den forskning vi finansierar är grundforskning. Den är ofta inte inriktad på en specifik cancerform, utan resultaten kan komma till nytta för flera olika cancersjukdomar.

Till exempel såg forskare först att immunterapi fungerade mot malignt melanom och senare upptäckte man att det även fungerar mot en rad andra cancersjukdomar.

Vi följer noggrant utvecklingen inom cancerforskningen och satsar särskilda medel på underforskade områden.