Ville vara världsbäst: Utvecklar teknik för cancerdiagnos

– Jag ville se hur gränsen till det okända ser ut. Jag ville stå där och kika över kanten till det oupptäckta. Och så ville jag vara världsbäst på något.

Så låter det när Mats Nilsson beskriver hur det kom sig att han blev forskare. Idag är han professor vid SciLifeLab och Stockholms universitet och upplever att han faktiskt är världsbäst – på hänglåsprober.

Jag ville se hur gränsen till det okända ser ut. 

Det är en teknik som gör mycket små, och mycket få, förändringar i en cell eller vävnad synliga och möjliga att upptäcka. En hänglåsprob är en liten snutt konstgjort DNA som är designad för att känna igen en särskild DNA-sekvens, till exempel en mutation i en cancercell.

Hänglåsproben letar rätt på målet och fäster sig vid det, ungefär som en nyckel i ett lås. Väl på plats kopplas ändarna ihop och bildar en ring – som ett stängt hänglås.

Fördelen med den ringformade DNA-sekvensen är att den kan kopieras så många gånger att det blir en större massa som kan upptäckas med till exempel ett mikroskop.

Enkel och pålitlig produkt behövs

Den här tekniken kan användas till många olika saker, till exempel för att upptäcka genetiska förändringar som avslöjar cancer. Det går också att se var i en vävnad sjuka celler finns och hur de svarar på en cancerbehandling.

En otroligt användbar teknik i forskningslabbet, men för att komma till nytta i sjukvård måste den utvecklas till en produkt, en maskin, ett kit eller liknande som är lätt att använda av många.

– Man måste hitta en lösning som är enkel och robust så att den ger pålitliga svar varje gång. Och ofta vill man ju inte bara se på en enda mutation utan kanske på 5000 gener åt gången, säger Mats Nilsson. 

Inte för dyrt att använda i sjukvård

Det får inte heller vara för dyrt om det ska vara möjligt att använda i rutinsjukvård.

– I en maskin vi har på labbet är kostnaden 100 000 kronor per analys. Man får fantastiska resultat även om jag fortfarande tycker det är svindyrt, och alltför dyrt för sjukvården.

– Vi jobbar nu på metoder för att kunna göra detta mycket billigare och med ett arbetsflöde som passar sjukhuslaboratorier.

Göra nytta både i industri och akademi

Mats Nilsson har hela tiden haft siktet inställt på att göra saker som kommer till nytta. 

– När jag var ung trodde jag att jag bara skulle kunna göra nytta genom att arbeta i industrin. Men sedan upptäckte jag att man faktiskt kan göra saker som kommer till användning även genom att arbeta i akademin, som forskare.

Nu tycker han att det är en utmärkt kombination att vara både forskare och entreprenör.

– Entreprenören i mig ser sjukvårdens behov och ställer kraven på produkten. Forskaren i mig försöker komma på hur vi ska göra för att nå dit.

Det har blivit många företag

Genom åren har han varit med och startat eller drivit ett antal företag för att kommersialisera olika delar av forskningen. Bland annat har han utvecklat tekniken för att det ska gå att ta reda på vilka antibiotika som är verksamma vid en viss patients infektionssjukdom.

Det blev en maskin som nu används av infektionskliniker i andra länder. Men inte i Sverige än så länge och det tycker han är konstigt.

– Det är teknologi som utvecklats i Sverige, borde inte svensk sjukvård gå i bräschen för användningen?

Den här. Den är jag otroligt stolt över. I den här maskinen kan vi se vad varenda cell i ett vävnadsprov gör.

Han har även testat att licensiera sina uppfinningar till andra bolag. Det innebär i princip att hyra ut rätten att använda den.

– Men det blir sällan någon bra produkt av det på det sättet. Det är mycket bättre att idéer testas fram i ett produktkoncept från början i ett företag.

– Ett företag som har lagt ner mycket jobb och tanke på att konvertera en idé till en produkt har större chans att lyckas göra något av den. 

Olika faser i resan mot en produkt

Han tycker det är väldigt spännande och kul att omsätta en idé till en produkt och är gärna med i olika roller i ett företag.

Men ett verktyg för diagnostik måste vara ordentligt kontrollerat innan användning i sjukvården, det är en massa papper och dokumentation och valideringsprocesser som ska till.

Det är den fas i arbetet som han kanske inte uppskattar mest i resan. Så då gäller det att hitta någon som vill ta över och driva utvecklingen och företaget och Mats Nilsson tycker att många forskare som söker sig till hans grupp som har viljan att arbeta med nyttiggörande.

Vad är du mest stolt över som forskare och entreprenör?

– Mina medarbetare. De är väldigt duktiga. Och så… Kom ska jag visa dig vad jag mer är väldigt stolt över, säger Mats Nilsson och lämnar kontorsrummet.

Han går in i ett stort laboratorium med flera våtlabbsbänkar. Men sedan svänger han av vid sidan om det till ett litet, trångt och fönsterlöst rum. Där finns en stor, liggande låda i plast, som en dubbelt bred diskmaskin, den är inte märkvärdigare än så till utseendet.

Men Mats Nilsson skiner som en sol när han visar upp den.

– Den här. Den är jag otroligt stolt över. I den här maskinen kan vi se vad varenda cell i ett vävnadsprov gör. Det är en jättesnygg men dyr maskin.