Nya forskartjänster med rekordsatsning på unga forskare

Cancerfondens forskningsnämnd har fattat beslut om forskningsanslag för sammanlagt 135 miljoner kronor som fördelas till 49 forskartjänster och två forskarskolor. 

Flera av tjänsterna gör det möjligt för forskarna att kombinera klinisk verksamhet med forskning och i år är stödet till forskare tidigt i karriären rekordstort. 

22 av forskartjänsterna fördelas till så kallade postdokortjänster, det vill säga tjänster som gör det möjligt för forskare tidigt i karriären att ta ett avgörande steg framåt inom cancerforskning. 

– För att svensk cancerforskning ska fortsätta ligga i framkant måste unga forskare få möjlighet att etablera sig tidigt i karriären, säger Malin Sund, ordförande i Cancerfondens forskningsnämnd. 

– Många av de genombrott som förändrar vården börjar med idéer från forskare i början av sin bana. Därför är det viktigt att ge lovande forskare möjlighet att utveckla sina egna forskningsidéer

Forskning i internationell miljö

Cancerforskningen är global och för andra året i rad gör vi en satsning på internationella postdoktortjänster där unga svenska forskare får chansen att åka utomlands och bedriva forskning i framstående forskarmiljöer i upp till tre år. 

– Fantastiskt! säger Loic Steiner på telefon från New York när han får reda på att han kan stanna kvar där och göra sin postdoktortjänst vid Cornell University tack vare anslaget från Cancerfonden.

Han ska forska om hur skelettcancer, osteosarkom, hos barn sprider sig till lungorna och bildar metastaser där. 

Han undersöker något som kallas exosomer som är ett slags budbärare mellan celler. Exosomerna kan ta med sig paket av molekyler från skelettet till lungan och väl på plats kan molekylerna förbereda för cancerceller att bilda en metastas. 

– Jag ska klargöra exakt hur det här går till och se om det finns ett sätt att stoppa processen. Jag valde labbet i New York för att de är ledande experter inom detta område och det kommer bli spännande att få genomföra banbrytande forskning. 

Loic Steiner samarbetar med en forskargrupp vid Linköpings universitet i projektet. 

Kan järn i luften orsaka cancer? 

Jiten Sharma är ytterligare en av de unga forskare som får en forskartjänst som postdoc finansierad.  

– Vilka  goda nyheter, jag känner mig överväldigad! Jag har ett så spännande projekt på gång och nu får jag tid att ägna mig åt det, utbrister Jiten Sharma.

Han forskar om lungcancer och ska ta reda på hur järn som finns i luften kan ansamlas i lungorna och där eventuellt leda till eller påskynda en lungcancer.

Fritt järn cirkulerar i många luftföroreningar, till exempel från trafik eller gruvor och även i cigarettrök. 

– Järn kan inte sägas vara en cancerframkallande substans i sig själv men när det ansamlas ett överskott av järn i en tumör så stressar det systemet på ett sätt som gynnar cancertillväxt och spridning.

Jiten Sharma ska undersöka mekanismerna bakom det här och försöka hitta sätt att stoppa det som driver på mot cancerutveckling.

Behandling sent i livet ger biverkningar utan nytta

– Åh, vad roligt. Vad glad jag blir, säger Christel Hedman vid Karolinska institutet som får tjänsten Junior Clinical Investigator Award.

– Jag är onkolog och palliativ medicinare och arbetar som läkare inom palliativ medicin och min upplevelse är att en del patienter får läkemedelsbehandling väldigt sent i livet, när det kanske bara är en månad kvar. Det ger biverkningar men ingen nytta, 

– Jag ska i projektet ta reda på hur vanligt det är med sen cancerbehandling och vilka orsaker som gör att vårdpersonalen väljer att avsluta eller fortsätta behandling.

Träffsäker diagnos vid sarkom

Felix Haglund de Flon får tjänsten Senior Clinical Investigator Award för att forska om sarkom, en grupp ovanliga cancerformer i skelett, bindväv och stödjevävnad. 

Det finns flera hundra sorters sarkom och behandlingen skiljer sig åt, det gäller därför att ställa en en träffsäker diagnos.

Felix Haglund de Flon forskar om hur genetiska tester kan bidra till individualiserad, precisionsmedicinsk behandling.   

– Barn och unga vuxna är särskilt drabbade av sarkom och ibland måste vi amputera benet på patienten. Då vill man vara väldigt säker på att man har ställt rätt diagnos så det är viktigt att kunna göra genetiska tester, säger Felix Haglund de Flon.

Verktyg för hållbar och hälsofrämjande livsstil 

Fyra av forskarna som nu får sin tjänst finansierad är specialiserade inom vårdvetenskaplig forskning, en del av en storsatsning från Cancerfonden sedan några år tillbaka. 

Vårdvetenskaplig forskning handlar om att höja patienters livskvalitet både under och efter behandling.  

Emelie Mälstam, arbetsterapeut och forskare vid Högskolan i Gävle, är en av dem som får en forskartjänst inom det här området.

Hon ska ta fram ett stöd för meningsfulla och engagerande vardagsaktiviteter som främjar återhämtning och god hälsa efter cancer.  

– Primärvården behöver verkligen verktyg för att ge ett sådant stöd. Jag har tidigare forskat om ett stöd för att förebygga stroke och det är så spännande att vi nu inte startar på ruta ett utan att jag kan forska vidare om hur det verktyget kan överföras till andra grupper, säger Emelie Mälstam.

Det handlar om ett verktyg som tar fram det positiva i vardagen och på det sättet kan bygga ett helhetsperspektiv på livsstil.

– Det gäller förstås fysisk aktivitet, matvanor, alkohol och rökning men fokus i programmet ska ligga på sådana aktiviteter som en människa kopplar till identitet och sådant som engagerar, till exempel att leka med barnbarnen eller promenera i skogen och att i sådana aktiviteter hitta det som är hälsofrämjande för varje person.

I forskningen ingår en studie där deltagare som haft mag- och tarmcancer lottas till att få ta del av stödet eller till gängse stöd för rehabilitering.

– Wow, vad roligt, jag blir jätteglad att få den här forskartjänsten och jag tycker det är jättehäftigt att få utveckla det här stödet tillsammans med och riktat till cancerdrabbade, säger Emelie Mälstam.