Fakta
- Ewings sarkom drabbar framför allt tonåringar och unga vuxna.
- Symtomen kan likna en idrottsskada eller en infektion.
- Det är en form av skelettsarkom.
Ewings sarkom är en ovanlig cancersjukdom och en form av skelettsarkom. Den uppstår i kroppens stödjevävnader, som skelett, bindväv och muskler. Sjukdomen drabbar främst tonåringar och unga vuxna.
Granskad av: Mikael Eriksson, docent, överläkare, Skånes universitetssjukhus
Ewings sarkom är en ovanlig cancersjukdom som växer snabbt och som oftast startar i skelettet. Ibland börjar sjukdomen i mjukdelar, som muskler eller bindväv.
Sjukdomen kan utvecklas på olika ställen i kroppen. Vanligast är att den börjar i bäckenet, bröstkorgen eller ryggraden. Den kan också uppstå i lårben, underben eller överarmsben.
Ewings sarkom drabbar framför allt tonåringar och unga vuxna, men kan förekomma i alla åldrar.
Tumörcellerna har vanligtvis en genetisk förändring som utvecklats under livet. Förändringen innbär att två olika gener har kopplats ihop. Den här förändringen finns i själva tumören och är oftast inte ärftlig.
Det finns inte någon känd koppling mellan Ewings sarkom och levnadsvanor eller någon annan påverkbar faktor.
Symtomen kan vara olika beroende på var i kroppen tumören sitter.
Vanliga symtom på sarkom är:
Besvären kan likna en idrottsskada eller en infektion. De flesta som har de här symtomen har inte cancer, men smärta eller svullnad som inte går över eller ökar bör undersökas av läkare.
Det finns inget enkelt blodprov som kan visa att en person har Ewings sarkom. För att kunna ställa diagnos behövs därför flera olika undersökningar.
Utredningen ska helst göras av ett så kallat sarkomteam eller i samråd med ett sarkomcentrum. Där finns läkare och andra specialister som har stor erfarenhet av ovanliga tumörer.
Läkare gör en undersökning och ställer frågor om besvären. Det kan handla om hur lång tid besvären har funnits, om det gör ont, om de har blivit värre över tid och om man haft feber, gått ner i vikt och eller känt sig trött.
Läkaren undersöker området där besvären finns och känner efter om det finns en knöl, svullnad, ömhet eller ökad värme. Ibland behöver även rörlighet, muskelfunktion, känsel och blodcirkulation kontrolleras.
Om läkaren misstänker en tumör görs först olika undersökningar med bilddiagnostik.
En vanlig röntgenundersökning, slätröntgen, kan visa förändringar i skelettet. Den kan till exempel visa att benvävnad har brutits ner eller att nytt, onormalt ben har bildats.
En magnetkameraundersökning, MR, kan ge mer detaljerade bilder. Med hjälp av MR kan man se var tumören sitter, hur stor den är, om tumören har vuxit in i muskler eller andra mjukdelar och om den ligger nära blodkärl eller nerver.
För att säkert kunna avgöra om förändringen är Ewings sarkom måste läkaren ta ett vävnadsprov från förändringen. Det kallas för biopsi.
Oftast sticker man in en nål genom huden och in i tumören. En liten mängd vävnad tas ut och skickas till ett laboratorium för att analyseras.
Biopsin ska planeras av sarkomteamet. Det är viktigt var nålen förs in eftersom området där nålen har gått in senare kan behöva tas bort tillsammans med tumören. En olämpligt placerad biopsi kan göra att en operationen blir svårare att göra.
Behandlingen är intensiv och man brukar kombinera olika former av behandling. Ofta pågår behandlingen under 6-12 månader.
Cytostatika, cellgifter, fungerar ofta bra mot Ewings sarkom.
Behandlingen brukar ges innan man opererar och fortsätter sedan efter operationen.
Cytostatika påverkar både själva tumören och eventuella enstaka cancerceller som spridit sig i kroppen, men som inte går att se på röntgen.
Hur stor operationen blir kan skilja sig åt mycket. Om sarkomet sitter i ett ben eller i en arm försöker man operera så att armen eller benet kan finnas kvar. I en del fall kan man behöva amputera.
Det är viktigt att operera bort tumören med god marginal. Då minskar risken för att sjukdomen kommer tillbaka.
Operationen ska göras på ett sarkomcentrum.
Strålbehandling kan användas som ett tillägg till operation och/eller cytostatika. Det kan till exempel bli aktuellt om tumören inte kan opereras bort helt eller om marginalerna inte är otillräckligt stora.
Strålning kan också ges som palliativ behandling för att lindra symtom som smärta.
Prognosen beror på var tumören sitter, hur stor tumören är, hur gammal personen är och om cancern har spridit sig och i så fall vart den spridit sig.
Om sjukdomen inte har spridit sig är prognosen relativt bra.
Personer med spridning till lungorna har ofta bättre prognos än om sjukdomen har spridit sig till andra delar av skelettet eller till benmärgen.
Om du har frågor och funderingar om cancer är du varmt välkommen att kontakta oss på Cancerlinjen.
Linjen är bemannad av legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård.
Ring 010-199 10 10 eller skicka ett mejl till Cancerlinjen.
Att få ett cancerbesked kan vara svårt. Det är vanligt att reagera med oro, nedstämdhet och känslor av overklighet. För många kan det vara skönt att dela sina tankar med andra eller få veta hur andra har hanterat känslorna.
Efter cancerbeskedet finns det också praktiska saker som måste tas om hand. Det kan handla om allt från sjukskrivning och ekonomi till hjälpmedel och rättigheter.
Få praktiska råd efter cancerbeskedet
Efter ett cancerbesked har du rätt till en kontaktsjuksköterska. Kontaktsjuksköterskan är med och samordnar vården, hjälper dig att veta vad som händer och fungerar som en central kontaktperson för dig som är sjuk och för närstående.
Vad gör en kontaktsjuksköterska?
För de som är närstående till någon som är sjuk kan det vara skönt att lära sig mer om sjukdomen och få tips och råd på hur man kan stötta.
För dig som är närstående till någon med cancer
Behandlingen är över och cancern borta. Läge att fira och att njuta av livet, tycker omgivningen. Men i stället för livsglädje känner många färdigbehandlade mest rädsla och oro.
Läs om oro, återhämtning och rehabilitering
Kunskapsbanken är ett kunskapsstöd för cancervården med alla nationella vårdprogram, standardiserade vårdförlopp (SVF) och Nationella regimbiblioteket från Regionala cancercentrum.
Kunskapsbanken, Regionala cancercentrum
Cancerfondens expertråd består av docenter, professorer, överläkare, diagnosansvariga och specialister inom onkologi, hematologi, kirurgi, gynekologi, urologi och dermatoskopi som faktagranskar våra texter.
Internetmedicin är en kunskapsdatabas för läkare med översikter för diagnostik och behandling av sjukdomstillstånd.
Hittade du informationen du sökte?
Reviderad 24 september 2026
Sidansvarig
Helena Torsler Andersson
Leg. sjuksköterska, sakkunnig onkologi Mejl: helena.torsler@cancerfonden.se