Operation av lymfödem

Vad är lymfödem?

Ett lymfödem är en svullnad i kroppen som kan bildas när lymfsystemet inte fungerar som det ska. Det kan bero på en skada på lymfkärl och lymfkörtlar som har orsakats av en operation eller strålbehandling.

Lymfsystemet hjälper till att transportera bort vätska, slaggprodukter och överskott av proteiner från kroppens vävnader.

När lymfvätskan inte kan rinna undan som den ska samlas den i vävnaden. Det leder till att området svullnar upp. Vanligtvis samlas vätskan i en arm eller ett ben, men den kan samlas var som helst i kroppen.

Lymfsystemet

Lymfsystemet är en del av kroppens immunförsvar. Det består av lymfkörtlar, mjälten, brässen, lymfkärl och av lymfatisk vävnad som finns bland annat i halsmandlarna och i tarmslemhinnan.

Tillsammans med blodsystemet spelar lymfsystemet en viktig roll för kroppens vätskebalans. Lymfsystemet transporterar bort överflödig vätska från olika vävnader i kroppen. Vätskan kallas för lymfa eller lymfvätska.

Lymfkärlen transporterar vätskan genom lymfkörtlarna. Lymfkörtlarna finns utspridda i kroppen, men samlas ofta i grupper där de ligger som pärlor på ett halsband. De här grupperna kallas för lymfkörtelstationer.

Vi har lymfkörtelstationer i armhålorna, ljumskarna, på halsen och nacken, bakom bröstbenet och längst med de stora blodkärlen i magen.

I lymfkörtlarna finns lymfocyter, en typ av vita blodkroppar, och plasmaceller som bildar våra antikroppar. Lymfkörtlarna renar lymfvätskan från bakterier och andra skadliga smittämnen.

Mjälten deltar på likande sätt i vårt immunförsvar och brässen är viktig för utvecklingen av barns immunförsvar. Efter puberteten minskar den i storlek och aktivitet.

De små lymfkapillärerna ute i kroppens vävnader samlas till större lymfkärl. I höjd med nyckelbenen tömmer de större lymfkärlen vätskan i en ven och lymfvätskan blandas med blodet.

Primära och sekundära lymfödem

Lymfödem kan uppstå var som helst på kroppen beroende på var lymfsystemet har skadats.

Ett lymfödem gör att det bildas fettväv där vätskan samlats. Det beror på att det blir en kronisk inflammation i området. Bildandet av fettväv börjar nästan med en gång.

Det finns två olika typer av lymfödem – primära och sekundära lymfödem.

Primära lymfödem

Primära lymfödem har inte någon yttre orsak utan beror på att kroppen har för få lymfkärl eller att lymfsystemet inte fungerar som det ska.

Det är ovanligt att drabbas av primära lymfödem. De kan vara ärftliga eller bero på en förändring, mutation, i generna.

De kan finnas redan vid födseln eller komma senare. Det är vanligt att sådana lymfödem börjar märkas i tonåren hos flickor i samband med att de växer mycket.

Sekundära lymfödem

Sekundära lymfödem kan uppstå efter en behandling, som en operation där man tagit bort lymfkörtlar, till exempel portvaktskörteln, eller efter strålbehandling.

Sekundära lymfödem kan också bero på flera andra orsaker:

• En cancersjukdom som lymfom, cancer med lymfkörtelmetastaser eller stora tumörer som trycker ihop lymfkärlen.
• En olycka där ett stort område med muskler och fett har skadats.
• Infektioner, som erysipelas eller rosfeber.
• Levnadsvanor som att man inte rör på sig och obesitas.
• Venösa sjukdomar, det vill säga sjukdomar som påverkar kroppens vener, efter till exempel en blodpropp i ett ben eller en arm.

Symtom vid lymfödem

De första symtomen på lymfödem:

• Huden blir tjockare och huden känns spänd där ödemet håller på att bildas.
• En svullnad börjar synas och man kan uppleva en tyngdkänsla och att det spänner i området.
• Kläder, smycken eller annat som sitter åt mot svullnaden kan lämna märken och avtryck.
• Om lymfödemet blir större kan det påverka en persons kraft och rörlighet i det drabbade området.

Hur upptäcks lymfödem?

Lymfödem som orsakas av cancer eller cancerbehandling undersöks ofta av en lymfterapeut eller av en onkolog.

Anamnes

Undersökningen brukar inledas med med vårdpersonalen ställer frågor om din sjukdomshistoria, din anamnes, för att få veta mer om din bakgrund, tidigare sjukdomar, behandlingar och hur besvären har utvecklats över tid.

Inspektion

Efter det tittar man på det område som är svullet och bedömer var svullnaden sitter, hur stor den är, om det finns några hudförändringar eller färgskiftningar, och om det ser olika ut på höger och vänster sida av kroppen.

Palpation

Läkare känner också med händerna på både den friska och den svullna kroppsdelen för att jämföra hur vävnaden känns. Det kallas palpation.

Mätning

Man mäter också den svullna området eller kroppsdelen, till exempel armen eller benet, och jämför med motsvarande sida som inte är svullen. Det görs för att få en uppfattning om hur stort lymfödemet är.

Röntgen

Ibland används röntgenundersökningar vid primära lymfödem.

Det behövs oftast inte vid sekundära lymfödem som har en tydlig orsak och är lätta att diagnostisera. 

Hur behandlas lymfödem?

Lymfödem går inte att bota helt men det finns flera sätt att behandla och lindra besvär.

Målet med en behandling är att minska svullnaden, förbättra funktionen i det drabbade området och förebygga komplikationer som infektioner eller sår.

Konservativ behandling

Syftet med en konservativ behandling är att ta bort den överflödiga vätskan.

Det gör man främst med hjälp av rådgivning, egenvård och kompression. 

Rådgivning

Rådgivningen kan innehålla information om hur lymfsystemet fungerar.

Du kan också få råd kring din kompressionsbehandling, kostråd och vikten av fysisk aktivitet. Man vet att övervikt och stillasittande förvärrar lymfödem.

Egenvård

Utöver att följa råden kring kost, fysisk aktivitet och kompression kan du också vara noggrann med att ta hand om din hud.

Risken för sprickor i huden, där infektioner kan uppstå, minskar om du håller huden ren, torr och mjuk. Vid tecken på hudinfektioner ska du kontakta din läkare.

Kompression

Kompression, tryckbehandling, av lymfsystemet gör att bildningen av lymfa minskar och mindre vätska behöver rinna bort från området.

Tryckbehandling kan göras med hjälp av bandage eller stödstrumpor, som vid behov kan sys in i takt med att svullnaden minskar.

Det vetenskapliga underlaget för att manuellt lymfdränage, en speciell typ av massage, har någon effekt saknas.

Operation

Om du trots egenvård och kompressionsbehandling fortsätter ha besvär och svullnad kan läkare överväga en operation.

Operationen innebär då att man fettsuger området för att få ner svullnaden och på så sätt förbättra livskvaliteten. Fettsugning kan göras på lymföden på både arm och ben.

Efter operationen är det viktigt att fortsätta med tryckbehandling för att förhindra att svullnaden kommer tillbaka..

Prognos

Lymfödem är kroniskt och går inte att bota helt.

Men om lymfödem upptäcks tidigt och ges rätt behandling kan dock både storlek och symtom hållas på en acceptabel nivå.

För att du ska få så bra livskvalitet som möjligt krävs regelbunden uppföljning av sjukvården och att du klarar av din egenvård.