Fakta
- Strålbehandling bidrar till 30 procent av all bot mot cancer.
-
Hälften av alla cancerpatienter får någon gång strålbehandling.
- All strålbehandling sker på onkologkliniker vid ett antal sjukhus runt om i landet.
Strålbehandling ges för att döda cancerceller. Och för att de inte ska växa och blir fler. Behandlingen kallas även radioterapi.
Granskad av: Thomas Björk-Eriksson, överläkare och docent, Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Hälften av alla cancerpatienter får någon gång strålbehandling.
Ska du genomgå strålbehandling? Här får du se hur behandlingen kan gå till:
Strålbehandling började användas för behandling av cancer redan i slutet av 1800-talet. Sedan dess har metoderna naturligtvis utvecklats mycket.
Ny utrustning med bland annat högre energi ger effektivare behandling med mindre biverkningar.
Det kan röra sig om så kallad extern strålbehandling, där strålkällan finns utanför kroppen, eller brakyterapi, där strålkällan placeras invid eller i tumören.
Strålbehandling kan kombineras med
Strålbehandling kan sättas in för att bota en cancersjukdom. Då kallas det för kurativ behandling.
Strålbehandling kan också användas för att lindra en obotlig cancersjukdom. Då är behandlingen palliativ.
Ibland sätts strålbehandling in en tid före en operation för att krympa tumören, som då blir lättare att operera bort.
Vid till exempel bröstcancer ger man istället ofta strålbehandling efter operationen för att få bort eventuella cancerceller som kan finnas kvar där tumören har suttit.
Strålbehandlingen utformas olika för olika personer. Därför är det inte säkert att all information här gäller i ditt fall. Tveka aldrig att fråga din läkare eller sjuksköterska om det är något du undrar över.
Strålningen leder även till bildning av fria radikaler i vävnaden och de orsakar också skador i cellernas DNA. Det är skadorna på tumörcellernas arvsmassa som gör att strålbehandling fungerar som cancerbehandling.
För att det ska bildas fria radikaler krävs det syre. Syret kommer till tumörcellerna via de röda blodkropparna. Om man röker ersätts syret med koldioxid från cigarettröken. Då kan man få sämre effekt av strålbehandlingen.
Friska celler som skadas repareras ofta, men cancerceller har sämre förmåga att reparera sin arvsmassa. Därför dör cancercellerna medan de flesta friska celler överlever.
Dessutom koncentreras strålningen genom olika metoder till området med tumören så att den friska vävnaden skonas så mycket det går.
På det sättet kan man få tumören att krympa eller helt försvinna, medan den friska vävnaden klarar sig.
Olika typer av cancer behandlas med olika höga stråldoser och på olika sätt.
Avgränsade tumörer i till exempel hjärnan eller lungorna kan behandlas med så kallad stereotaktisk behandling. Det innebär att man riktar in strålningen mycket noggrant mot tumören.
Sedan strålar man från många olika håll för att ge tumören hög dos strålning och samtidigt skona vävnaden runt omkring.
När tumören har ett mer utspritt växtsätt och när man strålar vävnad som det finns risk att cancern spridit sig till, måste man ha större marginaler.
Strålningen sker då från olika håll och strålningen riktas ofta in med hjälp av markeringar på huden.
Vid så kallad intensitetsmodulerad strålbehandling, IMRT, varierar dosen inom fältet som strålas. Det gör att man kan höja dosen i tumören och minska dosen i den friska vävnaden runt tumören.
Det finns också behandlingstekniker där en del av strålbehandlingsapparaten roterar runt den som behandlas samtidigt som tumörområdet hela tiden strålas. Det kallas för bågterapi.
Den behandlingen går ofta något snabbare än traditionell IMRT-behandling. Bågterapi kan bland annat ges vid huvud- och halscancer och vid cancer i lilla bäckenet.
Vid bröstcancer är det vanligt att så kallad andningsstyrd strålbehandling används för att skona så mycket som möjligt av hjärtat och lungorna.
Filmens manus:
Strålbehandling ges för att döda cancerceller. Och för att de inte ska växa och blir fler.
Det finns olika typer av strålbehandling. I den här filmen kommer vi att prata om andningsstyrd strålbehandling.
Andningsstyrd strålbehandling ges för för att minska mängden strålning till omkringliggande organ, till exempel hjärta och lungor.
Innan du kan starta din strålbehandling kommer du till den strålförberedande enheten.
Här får du information och genomgår en datortomografiundersökning, även kallat skiktröntgen.
Vid en andningsstyrd strålbehandling läser vi av dina andningsrörelser med hjälp av en särskild kamera i taket.
Vi kommer att öva tillsammans med dig för att hitta ett bra läge där du orkar hålla andan i ca 20 sekunder åt gången.
Du kommer att kunna se dina andningsrörelser framför dig genom ett teknisk hjälpmedel.
Målet är att bröstkorgen ska vara i exakt samma läge när strålbehandlingen ges. Förändras bröstkorgens läge stängs strålningen automatiskt av.
Både under övningen på förberedande och senare under strålbehandlingen används kommandoorden ”Varsågod” och ”Tack” för att markera när du ska andas in respektive andas ut.
När dina röntgenbilder är tagna kommer de bearbetas av läkare, sjuksköterskor och sjukhusfysiker för att skapa en personlig strålbehandlingsplan anpassad efter din anatomi och vilket område på kroppen som ska behandlas.
När din behandlingsplan är färdig kommer du att påbörja din strålbehandling.
I mötet med sjuksköterskan får du återigen information om hur du ska andas och hur du ser dina andningsrörelser.
Kroppen ska vara i exakt samma läge när strålbehandlingen ges som när du övade och gjorde din datortomografi/skiktröntgen på den strålförberedande enheten.
Under behandlingen används samma kommandon
”Varsågod” och ”Tack” som upprepas flera gånger under strålbehandligstillfällena.
Proceduren upprepas på samma sätt vid alla behandlingstillfällen.
Hos personer som ska få nya stamceller vid exempelvis leukemibehandling kan man stråla hela kroppen på en gång, helkroppsbehandling.
Då påverkas både sjukdomen och kroppens immunförsvar inför behandlingen med nya stamceller.
En del tumörer behandlas med så kallad brakyterapi. Då placeras strålkällan intill eller i tumören. Fördelen är att tumören kan få en hög stråldos, medan den friska vävnaden endast får låga stråldoser.
På så vis blir behandlingen effektiv och biverkningarna små.
SIRT är en form av inre strålbehandling som framför allt ges mot tumörer i levern, både modertumörer och dottertumörer, metastaser.
Vi behandlingen sticker radiologen in en kateter (tunn slang) i en artär i ljumsken och leder sedan katetern in i artären som går till levern och försörjer den med blod.
Genom katetern sprutar radiologen in mikroskopiska partiklar som är laddade med ett radioaktivt ämne. Partiklarna sätter sig i tumören och avger strålning som dödar cancercellerna.
Eftersom strålningen ges direkt in i tumören går det att använda högre stråldoser än om man strålar utifrån.
Behandlingen ges oftast bara vid ett enda tillfälle.
Metoden gör att tumören krymper och ges ofta som palliativ behandling, för att förlänga livet. Ibland kan behandlingen krympa tumören så mycket att den senare går att operera bort. Det kan öka den sjukas chans att överleva.
I Uppsala finns möjlighet att få behandling vid Nordens första klinik för protonstrålning, Skandionkliniken.
Behandling med protonstrålning går att styra mer precist än vanlig strålning med fotoner. Det kan minska risken för biverkningar.
Vid en del tumörsjukdomar – och för en del personer – är protonstrålning därför ett bra behandlingsalternativ. Till exempel när tumören sitter i eller nära strålkänsliga organ som hjärnan eller ryggmärgen.
Protonstrålning ges också ofta till barn och ungdomar, eftersom man vill ge dem en så skonsam behandling som möjligt.
Skandionkliniken ägs gemensamt av de regioner som har universitetssjukhus. Behandlingen sker på Skandionkliniken men förberedelserna och uppföljningen sker på det sjukhus som den som är sjuk tillhör.
De som bor för långt från Uppsala för att kunna åka hem mellan behandlingarna bor ofta på patienthotellet, som ligger i samma byggnad som kliniken.
Barnfamiljer har möjlighet att bo på Ronald McDonald Hus som också ligger i närheten.
Om du vill veta om protonstrålning kan vara ett lämpligt behandlingsalternativ kan du fråga din onkolog på sjukhuset där du behandlas.
Här har vi listat genombrotten som har lett till att strålning, tillsammans med kirurgi, cytostatika och immunterapi, är en grundpelare i dagens cancerbehandling.
Innan själva strålbehandlingen kan börja måste man göra en del förberedelser.
Hur mycket förberedelser som krävs beror bland annat på vilken typ av tumör det är, hur bråttom det är att starta behandlingen och om det handlar om botande eller lindrande behandling.
Det är väldigt viktigt att exakt samma område strålas varje gång. För att underlätta det tillverkar man ofta olika typer av fixeringsutrustning.
Om din tumör sitter i huvud- hals- området tillverkar man en ansiktsmask av ett plastnät som formas exakt efter ansiktets och halsens form.
Under behandlingen hjälper masken dig att hålla huvudet stilla på behandlingsbritsen så att personalen kan ställa in strålningen exakt rätt.
Finns tumören på andra ställen i kroppen kan man i stället använda en så kallad vakuumkudde. Det är en slags madrass där kroppen gör avtryck, som gör att du ligger på exakt samma sätt vid varje behandling.
Det blir allt vanligare att färdiga anordningar används och anpassas efter varje person.
Fixeringar är vanligtvis gjorda så att man lätt kan ta sig ur dem om det skulle behövas. Det är alltså oftast inte fråga om några anordningar där man spänns fast.
Ett annat förberedande steg är att göra en datortomografi. Det är en slags röntgenundersökning där detaljerade tvärsnittsbilder av kroppen tas.
Undersökningen kallas även CT, Computerized Tomography.
Vid datortomografin används fixeringen som har tillverkats eller provats ut.
I samband med undersökningen som tar cirka 15 minuter, markeras viktiga ställen för det område som ska strålas med en vattenfast penna, alternativt med små tatueringsprickar på huden.
Markeringarna används sedan under hela behandlingsperioden för att kontrollera att strålningen hamnar på rätt ställe. Därför måste markeringarna finnas kvar under hela behandlingsperioden, som kan pågå i flera veckor.
Det går bra att duscha området med markeringar, men gnid inte med tvål och klapptorka huden. Försvinner markeringarna kan undersökningen behöva göras om.
Ibland används också kontrastmedel för att lättare kunna se olika organ och tumörförändringar. Kontrastmedlet kan antingen ges direkt i ett blodkärl, intravenöst, eller genom att du dricker det.
Det är vanligt att det också tas bilder även med en magnetkamera, MR. Det är en teknik där man använder en stark magnet och radiovågor för att få bilder av kroppens olika organ och funktioner utan att använda röntgenstrålar.
Bilderna från CT och MR visar tumörens utbredning och läge. Med hjälp av den informationen kan läkaren sedan avgöra vilket område strålningen behöver täcka och vilka områden som ska undvikas för att skona känsliga organ.
En detaljerad dosplanering innebär planering för att få rätt dos på rätt plats. Med hjälp av datorer och personalens kunskaper avgörs från vilka håll strålningen riktas, vilken teknik som är lämpligast och vilken typ av strålning som ska användas.
När dosplaneringen är färdig kan man ibland göra en simulering.
Innan strålbehandlingen kan starta simuleras den ibland på en så kallad simulator, en röntgenapparat med samma möjligheter till inställningar som strålbehandlingsapparaten.
Simulering på simulator blir dock allt mer ovanligt. I dag görs det här vanligen virtuellt på bildunderlaget från datortomografi/MR utan att den som ska behandlas behöver vara närvarande.
Den första inställningen av behandlingsfälten på en behandlingsapparat eller simulator kan ta ungefär en timme. Det är betydligt längre tid än behandlingen sedan kommer ta.
Det beror på att behandlingsfälten noggrant ska ställas in, kontrolleras, dokumenteras, avbildas och bedömas av sjuksköterskor, läkare eller fysiker.
Under det här besöket kan du ibland också få information om behandlingen från ansvarig sjuksköterska och onkolog.
Vanligtvis behöver du som ska behandlas inte göra några speciella förberedelser inför behandlingen förutom det som beskrivits tidigare.
När du kommer in i behandlingsrummet och lagt dig på behandlingsbritsen ska apparaten ställas in. Först är det viktigt att du ligger rätt och läget justeras med hjälp av ljusstrålar från olika håll i rummet.
Sedan kontrolleras att strålningen kommer att hamna på rätt ställe i förhållande till de markeringar som gjorts på din hud.
Under behandlingen måste du vara stilla. Det bästa är om du försöker ligga så avslappnad som möjligt.
Strålningen sker ofta från olika håll. Det är för att minska stråldosen i den friska vävnaden och för att få en jämnare fördelning av strålning i tumörområdet.
Under behandlingen måste apparaten ställas om för att byta så kallat strålfält.
Apparaten kan ge ifrån sig ett surrande ljud. En del apparater ställs in manuellt inne i behandlingsrummet, medan andra sköts automatiskt från kontrollpanelen utanför rummet.
När ett strålfält är klart börjar apparaten att ändra läge, det kan se lite konstigt ut, men det är som det ska.
Själva strålningen går snabbt och tar totalt mindre än ett par minuter. Strålningen varken känns eller syns. När apparaten slås av är också strålningen borta.
Ingen strålning blir kvar i vävnaderna efteråt. Du är alltså inte radioaktiv efter behandlingen.
När strålningen är påkopplad får ingen annan än du befinna sig i behandlingsrummet. Personalen har hela tiden kontakt med dig via tv-kamera och mikrofon.
Du kan lyssna till musik via högtalare och det går ofta bra att ta med egen musik. När små barn ska behandlas kan de även lyssna på sagor eller titta på film under behandlingen.
Om det skulle behövas kan behandlingen avbrytas när som helst. Oftast behövs det inte, men om du får hosta, mår illa eller får andra besvär, kan man avbryta behandlingen.
Behandlingen delas upp på ett antal tillfällen tills man kommit upp i den planerade stråldosen, så kallad fraktionering. Det är för att minska risken för biverkningar.
Oftast ger man behandlingen en gång per dag, fem dagar i veckan under några veckors tid.
Behandlingen tar 15 till 20 minuter per gång om man räknar in av- och påklädning och inställning av strålbehandlingsapparaten.
Om du inte bor i närheten av onkologkliniken där strålbehandlingen sker kan du bo på ett patienthotell under behandlingsperioden.
Ibland kan så kallad hyperfraktionering förekomma. Det innebär att man behandlas två gånger per dag med minst sex timmars mellanrum i stället för en gång per dag.
Ibland kombineras strålbehandling med någon form av medicinsk behandling. Den typen av kombinationsbehandling kan kräva flera sjukhusbesök per dag.
Utrustningen som används under strålbehandlingen måste regelbundet ses över. Ibland är det svårt att förutse sådana händelser och det kan leda till att strålbehandlingsperioden blir längre än planerad.
Det kan vara bra att tänka på om du exempelvis har funderingar på att resa bort när behandlingen är klar.
Strålbehandling kan även ges med strålkällan placerad inne i kroppen, intill eller i själva tumören. Metoden kallas brakyterapi efter grekiskans brachy som betyder kort.
Det som är ”kort” i det här fallet är avståndet mellan tumören som ska behandlas och själva strålkällan.
Vid brakyterapi placeras vanligen olika typer av applikatorer i behandlingsområdet.
Detta sker i bedövning och efter inläggningen kontrolleras läget av applikatorerna så att placeringen är korrekt. Applikatorerna förbinds med en strålkälla vid själva behandlingen.
Vid brakyterapi placeras ofta olika typer av strålningsverktyg som kallas applikatorer i området som ska behandlas. Först ger man bedövning och efter inläggningen kontrolleras läget av applikatorerna så att de är rätt placerade.
Applikatorerna ansluts till en strålkälla vid själva behandlingen.
En fördel med den här metoden är att stråldosen blir hög i tumören och låg i omgivande vävnad. Det ger mindre biverkningar.
Brakyterapi kan användas vid tumörer i underlivet hos kvinnor, vid prostatacancer hos män, i en del fall av huvud- och halstumörer och vid en del andra tumörer beroende på hur de går att komma åt.
Brakyterapi kan ges från några minuter till några dygn, framför allt beroende på vilken teknik man väljer. Själva strålningen vid brakyterapi kan också delas upp i flera mindre behandlingar, pulser, med några timmars mellanrum.
Applikatorerna får då sitta kvar under behandlingen och du kan gå upp och röra på dig mellan behandlingspulserna.
Det finns ännu en variant som kan användas vid små och mindre aggressiva prostatacancrar. Då kan brakyterapi ges genom att man placerar små radioaktiva ”frön”, seeds, i prostatakörteln.
Fröna, som förs in genom ihåliga nålar med hjälp av ultraljud, får sedan ligga kvar i prostatakörteln. Även efter att de har slutat att avge strålning.
När cancersjukdomen inte går att bota finns flera behandlingsalternativ för att bromsa sjukdomen, lindra symtom och behålla en så hög livskvalitet som möjligt.
Palliativ, lindrande, strålbehandling kan effektivt minska symtomen vid många olika cancerformer.
Behandlingen används ofta mot skelettmetastaser, det vill säga dottertumörer i skelettet. Skelettmetastaser kan göra väldigt ont. Strålbehandling kan göra att den som är sjuk kan blir smärtfri utan några direkta biverkningar.
För många kan enstaka behandlingar vara tillräckligt för att lindra smärtan.
Palliativ strålbehandling går inte riktigt till på samma sätt som botande strålbehandling.
Vid palliativ behandling räcker det många gånger med ett eller några få behandlingstillfällen, medan man vid botande behandling ofta behandlas fem dagar i veckan under flera veckors tid.
Förberedelserna vid palliativ behandling är vanligtvis inte heller lika omfattande. Antingen gör man en datortomografi eller så går man direkt till simulatorn.
Där bestämmer man inom vilket område strålningen ska ske och fälten markeras på huden. En till två dagar senare startar behandlingen.
Beroende på var tumören sitter kan strålningen ges från ett eller flera håll.
I övrigt gäller det som står under avsnittet "Så går behandlingen till" tidigare i texten även vid palliativ strålbehandling.
Även om man får strålbehandling mot smärtan bör man få adekvat smärtlindring med läkemedel eller andra metoder tills den smärtstillande effekten av strålbehandlingen uppnås.
Eftersom strålningen även kan påverka frisk vävnad kan man få biverkningar av behandlingen. Människor tål olika mycket strålning, därför blir också biverkningarna olika svåra.
I dag finns det tyvärr inget sätt att ta reda på hur känslig en viss person är för strålbehandling. Det är inte säkert att just du kommer att få några biverkningar över huvud taget.
Biverkningarna delas in i tidiga och sena biverkningar. De flesta tidiga biverkningar kommer efter två till tre veckors behandling, men kan ibland komma tidigare.
Biverkningarna går inte över med en gång när strålbehandlingen är klar. Många gånger brukar de vara som värst en kort tid efter att behandlingen avslutats.
Reaktioner i huden kan komma som en följd av strålningen, precis som efter en kraftig solbränna. Det vanligaste är rodnad i huden. Du kan också få besvär med att det kliar.
Tvätta behandlingsområdet genom att badda huden med ljummet vatten och klapptorka. Gnid inte och använd inte starkt parfymerad tvål eller deodorant.
Det finns salvor och krämer som kan lindra besvären.
Fråga din sjuksköterska eller läkare vad som är lämpligt att använda.
Du bör inte smörja in området timmarna innan du ska strålbehandlas.
Det kan kännas skönt att bära löst sittande kläder över behandlingsområdet. Naturmaterial har fördelen att de andas bäst så att du undviker att huden blir fuktig.
Det gör att besvären kan bli värre.
Du bör också undvika att raka det behandlade området eftersom det kan irritera huden i onödan. Hårväxten inom behandlingsområdet brukar också stanna upp en tid under och efter behandlingen.
Beroende på vilken del av kroppen som behandlas kan illamående och sämre aptit vara ett problem.
Om du behandlas för tumörer i buk- och bäckenregionen kan du bli illamående eller få andra besvär som till exempel diarré eller mer gaser. Risken ökar om det är ett stort område som strålas.
Risken för illamående och sämre aptit ökar om området som strålas är stort. I dag finns det bra mediciner mot illamående som orsakas av strålbehandling.
Strålning mot mun, svalg och matstrupe kan irritera slemhinnorna. Det kan orsaka smärtor och svårigheter att svälja.
Det finns olika läkemedel som lindrar smärtan, vilket gör att du lättare kan hålla tänderna rena och gör det lättare att svälja.
Under behandlingen mot huvud-hals-området är det viktigt att du är noga med din munhygien. Slemhinnor som är irriterade av strålbehandling angrips lättare av svamp.
Spottkörtlarna kan påverkas vid strålbehandling och det kan göra att du får mindre saliv och blir torr i munnen. En torr mun har sämre skydd mot infektioner.
Bra munhygien minskar både besvären och risken att tänderna tar skada. Muntorrhet kan lindras med exempelvis saliversättningsspray eller sugtabletter som finns på apoteket.
Det kan bli aktuellt att besöka en tandläkare för kontroll och eventuell behandling. Under strålbehandlingens gång kan en tandhygienist vara till hjälp. Tala med din onkolog om det här.
Strålningen mot huvud och hals kan göra att smaken förändras och ibland försvinner helt eller delvis.
Det beror på att smaklökarna påverkas av strålningen. Då kan det blir svårare att äta, speciellt om du redan har dålig aptit till exempel på grund av illamående.
Smaken brukar dock komma tillbaka efter behandlingens slut även om det ibland tar lång tid.
Om slemhinnan i halsen reagerar på strålningen så är det första tecknet att det känns som om det sitter en klump i halsen. Om strålningen fortsätter att påverka slemhinnan kan irritationen förvärras och ge smärtor som kan göra att en del får svårt att svälja.
Strålningen kan påverka hårväxten. Om du till exempel får strålbehandling mot en tumör i huvudet kan håret sluta växa och falla av inom just det område där strålningen träffar.
Om strålningen bara berör en del av huvudet påverkas alltså inte hårväxten utanför det området.
Om du tappar håret har du rätt till peruk. Oftast, men inte alltid, växer håret ut igen en tid efter att behandlingen har avslutats.
Under behandlingen kan du känna dig tröttare än vanligt så försök att lyssna till kroppens signaler. Unna dig en tupplur om du känner dig trött. Många upplever att det är bättre med flera kortare vilopauser än få långa.
Även fysisk aktivitet, efter ork, som promenader kan vara bra.
Tröttheten kan även bero på andra saker som till exempel försämrat blodvärde, att du inte äter tillräckligt eller har svårt att sova.
Berätta för din läkare eller sjuksköterska om eventuella problem.
Hur mycket strålning man kan ge begränsas av risken för så kallade sena biverkningar. Det kan till exempel handla om olika typer av förändringar i någon vävnad.
De sena biverkningarna kan komma ganska lång tid efter behandlingen, men hur lång tid efteråt varierar väldigt mycket.
Om sena biverkningar över huvud taget uppstår och vad det är för typ av biverkningar beror på många olika faktorer.
Några exempel på sena biverkningar är:
Efter strålning mot bäckenet då tarm och urinblåsa kan påverkas kan du behöva få hjälp med bäckenbottenrehabilitering
Hör med din läkare om just du löper risk att drabbas av sena biverkningar och vad det i så fall kan innebära för dig.
För att strålbehandlingen ska fungera så bra som möjligt är det viktigt att du får i dig tillräckligt med näring. Det finns studier som visar att de som får i sig ordentligt med näring klarar strålbehandlingen bättre.
Allra bäst är det att hinna äta upp sig innan behandlingen startar. Bantning under behandlingen är inte lämpligt.
För att förebygga att du går ner i vikt är det bra att äta mat som är tät på energi. Med det menas mat som ger mycket energi per portion utan att portionen blir allt för stor.
Välj de fetare alternativen som till exempel helfet mjölk (3 procent) och fetare sorter av bordsmargarin och undvik lättprodukter.
Några råd som gör det lättare att äta tillräckligt:
Dietisten kan hjälpa dig med kostråd och även ordna kosttillskott om det behövs.
Om du får stora problem med maten och inte kan äta tillräckligt, kan du få mat via en sond. Det är en slang som går via näsan ner i magsäcken.
Besvären kan vara påfrestande med de går snabbt över när behandlingen är avslutad. Försök därför att ta dig igenom hela behandlingen även om det är jobbigt under tiden.
Att få en cancersjukdom är stressande och kan liksom andra negativa händelser i livet göra att lusten till sex minskar.
Minskad lust kan även bero på allmän trötthet på grund av sjukdomen eller de behandlingar man får mot den. Det är viktigt att veta att cancer inte kan smitta vid samlag. Inte heller kan strålning överföras vid sexuellt umgänge.
Om man behandlats med seeds i prostatakörteln gäller ibland andra rekommendationer – prata med din läkare.
Om du inte upplever några besvär av behandlingen kan du fortsätta att ha sex även under behandlingen.
Strålbehandlingen i sig innebär inte någon allmänt ökad risk att senare få missbildade barn. Däremot kan fruktsamheten påverkas beroende på vilka delar av kroppen som strålas.
Om en kvinna är i fruktsam ålder skyddar man äggstockarna så gott det går vid strålbehandling. Vid låga stråldoser mot äggstockarna kan fertiliteten minska.
Fruktsamheten kan dock återkomma så småningom efter att behandlingen avslutats; chansen är störst hos yngre kvinnor.
Vid högre stråldoser mot äggstockarna är risken stor för sterilitet som inte går tillbaka. Då kan man ibland frysa ner äggceller eller delar av äggstockarna innan behandlingen för att försöka få barn senare.
Under pågående strålbehandling är det inte lämpligt att bli gravid, eftersom fostret i sin tidiga utveckling kan skadas.
Rådet i allmänhet är att vänta med att bli gravid under cirka två år efter avslutad cancerbehandling.
Kroppen behöver all kraft för att återhämta sig efter sjukdom och behandling.
När en yngre kvinna måste får strålbehandling mot äggstockarna minskar eller upphör ofta produktionen av könshormoner och hon kommer in i klimakteriet.
Menstruationerna upphör och det kan ge besvär med blodvallningar, svettningar, torra och sköra slemhinnor och humörförändringar.
I de flesta fall kan besvären behandlas med hormoner i tablettform, plåster och salvor.
Efter strålbehandling av slidan kan slemhinnorna bli tunna, torra och mindre elastiska. Det kan behandlas med speciella salvor.
Strålbehandlingen stör fruktsamheten om testiklarna ligger inom eller nära det strålbehandlade området. Då minskar produktionen av spermier och även spermiernas rörlighet. Det innebär minskad fruktsamhet men utesluter inte befruktning.
Vid låga stråldoser kan fruktsamheten komma tillbaka helt, men den gör inte alltid det.
Vid högre stråldoser blir steriliteten nästan alltid permanent.
Yngre män kan lämna sperma för nedfrysning före strålbehandlingen. Sperman kan sedan användas vid insemination, om fruktsamheten inte återvänder.
Har du frågor och funderingar om cancer är du varmt välkommen att kontakta oss på Cancerlinjen.
Linjen är bemannad av legitimerad vårdpersonal med lång erfarenhet av cancervård.
Ring 010-199 10 10 eller skicka ett mejl till Cancerlinjen.
Hittade du informationen du sökte?
Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy.