I dag används immunterapi allt oftare vid bröstcancer och läkemedlen har blivit viktiga vid tumörer som är svåra att behandla med andra metoder, särskilt trippelnegativ bröstcancer. Nu undersöker forskare vilka patienter som har störst nytta av den.

Immunterapi av typen checkpointhämmare fungerar genom att lätta på immunförsvarets bromsar. Kroppens immunceller blir då mer aktiva med att bekämpa cancer.
Forskarna James P Allison och Tasuku Honjo fick Nobelpriset 2018 för upptäckterna om immunterapi. Det blev ett helt nytt och viktigt behandlingssätt vid flera cancerformer, bland annat vid spridd hudcancer och lungcancer.
Det är ett viktigt framsteg som hjälper flera som tidigare inte överlevde cancer.
– Vid bröstcancer kan immunterapi vara lösningen för att bota en del av patienterna. Det är ett viktigt framsteg som hjälper flera som tidigare inte överlevde cancer.
– Men det är inte något som kommer att hjälpa alla med bröstcancer, säger Theodoros Foukakis, överläkare och professor i onkologi vid Karolinska Universitetssjukhuset och Karolinska Institutet.
Det är framför allt vid trippelnegativ bröstcancer som immunterapi har fått betydelse och då en form av checkpointhämmare som kallas PD-1/PD-L1-hämmare.
PD-L1 är ett protein som kan påverka aktiviteten i immuncellerna. Immunterapin används tillsammans med cytostatika innan operation och om det fungerar bra kan behandlingen även fortsätta efter operationen.
– Trippelnegativ bröstcancer är svår att behandla och vi har saknat bra behandlingar utöver cytostatika. Det är en stor vinst med högre sannolikhet för överlevnad med immunterapi i den här gruppen.
Immunterapi används också tillsammans med cytostatika vid spridd trippelnegativ bröstcancer. Men tyvärr fungerar läkemedlen inte för alla med spridd cancer. Genom att mäta PD-L1-uttryck i tumören innan behandlingen kan läkarna bedöma vilka patienter som kan ha nytta av den.
Här finns det förbättringspotential och mer forskning behövs.
– Här finns det förbättringspotential och mer forskning behövs. Vi behöver bli bättre på att välja ut de patienter som faktiskt blir hjälpta av läkemedlen. Vi ska inte utsätta de som ändå inte får effekt för en extra behandling och risk för biverkningar.
Theodoros Foukakis menar också att det behövs forskning om att kombinera PD-L1-hämmarna med andra läkemedel som också påverkar immunsystemet.
– Det pågår sådana forskningsstudier, till exempel med det vi kallar bispecifika antikroppar. De angriper både PD-L1 och exempelvis blodkärlens tillväxt eller andra molekyler som också är viktiga för immuncellerna.
– Det här är ett forskningsfält som är väldigt hett just nu.
Bröstcancer är egentligen inte en sjukdom utan flera olika sjukdomar med olika egenskaper. De mekanismer som checkpointhämmare påverkar har inte lika stor betydelse vid alla bröstcancerformer.
– Det är därför immunterapi inte fungerar för alla. Det finns inte en molekyl som hjälper alla. Men vi har redan gjort stora förbättringar inom flera av bröstcancerformerna.
– De senaste 10 åren har forskning gjort en enorm skillnad och det är också mycket som är på gång framöver. Det pågår studier med både nya läkemedel och nya sätt att använda befintliga läkemedel mer effektivt, säger Theodoros Foukakis.